I Guds Frånvaro

Intro verse 1 Han sitter och gissar på gåtor, som han själv har tänkt ut. Han gräver i sin heliga lump och kan inte finna vägen ut Tiden subversiva element tvang honom lämna sina gods. Nu sitter han på trista ölcaféer och känner sig så illa till mods. Chorus Och Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd. Tråkigt var dock att han själv inte riktigt viste att han var död. Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd han fanns inte där han skulle vara, han var ju redan död. verse 2 När luften gått ur mysteriet, försvann han genom en bakdörr. Sfinxen blickade outgrundligt och log som den alltid gjorde förr. Visst var han en löjlig figur, och hade sig själv att skylla. En illusorisk motspelare, vars plats ingen riktigt kunde fylla. Chorus Och Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd. Tråkigt var dock att han själv inte riktigt viste att han var död. Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd han fanns inte där han skulle vara, han var ju redan död. verse 3 Som kardinalen Richelieu, slöt han en ohelig allians med konungen för han var så rädd att upptäcka att han kanske inte fanns. Till Bostons stora tekalas kom han förklädd till indian. Det var ett ganska dåligt skämt, av en som var en vit amerikan. Chorus Och Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd. Tråkigt var dock att han själv inte riktigt viste att han var död. Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd han fanns inte där han skulle vara, han var ju redan död. verse 4 I drottningen Victorias namn, kom han till Kina som missionär med opium till tröst för dom som grät över livets hårda affär. På jakt efter själar i Afrika försvann han spårlöst en vacker dag, sen var han inte försvunnen längre: "Doktor Livingstone förmodar jag?" Chorus Och Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd. Tråkigt var dock att han själv inte riktigt viste att han var död. Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd han fanns inte där han skulle vara, han var ju redan död. Verse 5 I tomrummet efter han som dog blåser en vind så rå och kall. Den håller minnen levande, av hans mytiska uppgång och fall. Inte hickar han längre i Rom, trots att han var ofelbar en gång och jungfrun är inte jungfru längre, och kättarbålen har falnat i Avignon. Chorus Och Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd. Tråkigt var dock att han själv inte riktigt viste att han var död. Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd han fanns inte där han skulle vara, han var ju redan död. Verse 6 Bara Djävulen dröjer sig kvar och han är nog knappast ett skämt. Han ser skogen trots alla trän och låter det som sker vara hänt. Han bjuder på anarkistisk fars och spelar gärna tsaren ett spratt. Med tärningen besvarar han sfnixens gåta som upplöses i ett skratt. Chorus Och Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd. Tråkigt var dock att han själv inte riktigt viste att han var död. Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd han fanns inte där han skulle vara, han var ju redan död. Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd. Tråkigt var dock att han själv inte riktigt viste att han var död. Gud lyser med sin frånvaro, för han var hellre död än röd han fanns inte där han skulle vara, han var ju redan död.