Visan Om Caspar Mattsson

Verse Caspar Mattsson är mitt namn jag håller allt som oftast till i Brännö hamn precis som far så är jag lots det är sånt där som går i arv sånt där som går i arv Jag håller utkik från vårt berg och trots att vind sliter genom ben och märg så kastar jag mig ut som ett ledsagarljus när ett skepp ger salut Och där kom så ett skepp, ja det vackraste jag sett med segel så vita mot det blå Jag sprang ner och gjorde loss från både ankare och tross och rodde ut för att ta mig ombord och kapten sa goddag ni är lots, det var bra jag lämnar mitt fartyg i er hand Jag sa kapten, bara lugn i dessa vatten är jag kung jag har seglat här sedan jag var barn och kapten ert skepp, det är det vackraste jag sett ert skepp, det är det vackraste jag sett Verse Götheborg var skeppets namn på väg att lossa i en hamn med samma namn det hade last från Asien dit det gick för längesen för att segla hem igen Jag tror min far skulle varit stolt om han kunnat se sin son i sin nya roll som en fartygsamiral på kryss på ett hav bland måsar och skval Ja där gick så ett skepp, ja det vackraste du sett med segel så vita mot det blå och där blåste en vind och den smekte min kind vad det var härligt att leva ändå och kapten höll ett tal följt utav ett hurra när han gav order om att skjuta salut för att hälsa till dem som väntade honom hem för resan den led mot sitt slut Men plötsligt med ett brak blev skeppet till ett vrak när vi gick upp på Hunnebådans grund Alle man lämna skeppet lämna skeppet alle man och sök er mot land rädda det som räddas kan och sök er sen mot land och sök er sen mot land Ja där sjönk nu ett skepp, ja det vackraste du sett med segel så vita mot det blå och det stod där stund uppå Hunnebådans grund innan hon sakta sjönk ner i det blå Och kapten - ert skepp, det var det vackraste jag sett ert skepp, det var det vackraste jag sett Kapten - ert skepp, det var det vackraste jag sett ert skepp, det var det vackraste jag sett